Skotten i Ådalen 1931 - den utmanade demokratin

I maj 1931 öppnade svensk militär eld mot ett demonstrationståg i Ådalen och fem personer dödades. Landet befann sig i kris efter sviterna efter den stora börskraschen 1929 och det var oroligt på arbetsmarknaden. Den svenska demokratin hade bara ett decennium på nacken och det var svårt för de olika regeringarna att få stöd för sin politik i riksdagen. Skotten i Ådalen ekar ännu i vår egen tid och måste sättas in i sitt sammanhang för att Sveriges utveckling mot att bli en stabil demokrati ska bli begriplig.

Olle Larsson, fil.dr. i historia

FÖRELÄSNINGEN

Föreläsningen tar avstamp första världskrigets hungerkravaller. Läger var spänt och 1917 var det nära att demonstrationerna hade övergått till blodiga sammanstötningar. Tack vare det rådiga ingripandet för polismannen Anders Kämpe gick polisen inte till attack mot den uppretade folkmassa som samlats framför riksdagshuset. Man säger ibland att vi har kommissarie Kämpes hand att tacka för att Sverige blev en demokrati genom rösträttsreformerna 1918/21.
Efter första världskriget var den absoluta majoriteten av Europas länder demokratier men de flesta av dem överlevde inte 1920- och 1930-talens påfrestningar och när det andra världskriget bröt ut i september 1939 var hälften av dem fascistiska diktaturer.
Inte heller Sverige var förskonat från mellankrigstidens ekonomiska och politiska problem. Det var en tid av minoritetsparlamentarism och oron var stor på arbetsmarknaden med strejker och lockouter. Det hade att arbetsgivarna använde sig av strejkbrytare och det var det som låg bakom den demonstration som anordnades i ”röda Ådalen”. För att skydda ”svartfötterna” kallades beväpnad militär till platsen. Den 14 maj marscherade flera tusen arbetare mot strejkbrytarnas baracker i Lunde. Soldaterna var nervösa och när demonstranterna fortsatte framåt trots att de beordrats att stanna, öppnade militären eld. Fem personer dödades och händelsen ledde till stor upprördhet runt om i landet.
Efter valet 1932 fick Sverige en socialdemokratisk minoritetsregering men genom att förhandla med Bondeförbundet lyckades man bygga en parlamentarisk stabilitet. Den så kallade ”Kohandeln” bidrog till att en slags politisk stabilitet i landet. Senare under årtionden ingick arbetsmarknadens parter det så kallade Saltsjöbadsavtalet, som innebar att man skulle lösa konflikter på arbetsmarknaden genom förhandlingar i stället för stridsåtgärder. Dessa båda åtgärder banade vägen för demokratins seger i Sverige.

FÖRELÄSAREN

Olle Larsson är Fil. Dr, i historia, författare och verksam som lektor vid Katedralskolan i Växjö. Han disputerade 1999 vid Lunds universitet med avhandlingen Biskopen visiterar. Den kyrkliga överhetens möte med lokalsamhället 1650 – 1760. Larsson har skrivit ett tiotal böcker och medverkar regelbundet med texter i dagspress och tidskrifter. 2024 belönades han med konungens medalj för ”förtjänstfulla insatser inom historieämnet.